tag:blogger.com,1999:blog-26784400.post456935641983752267..comments2018-12-04T07:58:57.877+01:00Comments on Agera regionalt: Primitiv kolonistdebattMalte Lewanhttp://www.blogger.com/profile/12056879773575451722noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-26784400.post-50647994255422863002007-03-29T00:28:00.000+02:002007-03-29T00:28:00.000+02:00Hej Malte!Jag har skummat igenom en artikel - "Att...Hej Malte!<BR/><BR/>Jag har skummat igenom en artikel - "<I>Att sätta älvdalskan på kartan</I>" - om främst älvdalska som är skriven av Östen Dahl. Följ <A HREF="http://www.nordiska.uu.se/arkiv/konferenser/alvdalska/konferensbidrag/Dahl.pdf" REL="nofollow">denna länk</A>. I den diskuterar han ett mått på hur långt ifrån varann tungomål ligger, som kallas "Dahls avståndsmått". Måttet tycks dels vara baserat på kognater, dvs ord med gemensamt ursprung, t.ex. svenska 'vit' vs danska 'hvid' som anses vara "samma" ord eftersom båda utgår från ett fornnordiskt 'hvítr'. Så långt är det samma som en Swadesh-jämförelse (<A HREF="http://en.wikipedia.org/wiki/Swadesh_list " REL="nofollow">definition</A>). Men måttet inbegriper också en systematisk jämförelse av likheten mellan kognata ord. Exempelvis så kan svenska 'vit' och danska 'hvid' ges ett visst värde när det gäller hur långt ifrån varann de är. Måttet går från 0% (identiska) till 100% (maximalt olika) avvikelse. En beskrivning av hur Dahls avståndsmått funkar finns i början av artikeln.<BR/><BR/>Om du tittar på Figur 2.1 i artikeln så ser du att skånskan är till drygt 20% avvikande från svenskt standardtalspråk (SSTS) som används som referens. Som jämförelse så avviker svenskt skriftspråk från SSTS med drygt 10%. Talspråket i Oslo avviker med drygt 25% från SSTS, bokmål och nynorska nästan 30%. Danska avviker med drygt 30%, och isländska med drygt 40%. Intressant nog så avviker Orsa- och älvdalsmål med drygt 45%, dvs 5% mer än isländska! Som icke-nordgermansk referens har man använd engelska med drygt 65% avvikelse från SSTS.<BR/><BR/>Se också Tabell 2.9. (Vet inte riktigt vilket jämförelsematerial som används där.)<BR/><BR/>Östen Dahl diskuterar i först hand älvdalskan, men han kommer ändå med en kommenter om skånska:<BR/><BR/>"<I>Jag har också med två mål från Götaland, dels Högsätermål (angivet som "Dalsland" i figuren; ordlistan är ett försök av en kvinnlig talare född på 1940-talet att återge sitt ursprungliga mål), dels skånska i den form som kallas "skåneländska" på webbsajten www.scanianinstitute.edu, d.v.s. närmast ett försök att skapa ett<BR/>standardspråk på grundval av traditionella skånska mål. (I den lista jag har fått återges till exempel orden för 'komma', 'kött' och 'kvinna' som kûmma, tcyd och kvînga. På webbsajten har man nu en något mindre radikal variant.) Vi ser alltså att dessa mål ligger närmare centralsvenskan än något mål i Övre Dalarna. Icke desto mindre har försök gjorts att få skånskan erkänd som ett eget språk, vilket åtminstone haft framgång på så vis att man lyckats övertyga de ansvariga för databasen Ethnologue (www.ethnologue.com).</I>"<BR/><BR/>Jag undrar vilka dina kommentarer är här. Säger detta mer om ovansiljansmålens fenomenala isolering eller om t.ex. skånskans försvenskning?<BR/><BR/><BR/>Mvh,<BR/>Jens PerssonAnonymousnoreply@blogger.com