En centraliserad kyrka

Antje Jackelén vigdes igår till Lundabiskop. Sydsvenskan rapporterar att "Ny Lundabiskop vigdes i Uppsala" (webbpubl. 2007-04-15). Tydligen hade de strålande försommarväder när de vigde vår biskop däruppe. Efter cermonien reste hon och andra biskopar till Skottland på en halv vecka. Att Lund skulle ha något med saken att göra under denna första tid har tydligen inte varit aktuellt. På lördag får dock stadens invånare se sin nye biskop i en så kallad mottagningsgudstjänst.

Fram till 1315 var det precis tvärtom beträffande Lund och Uppsala. Den svenske ärkebiskopen blev tvungen att komma ner till Lund för att vigas, ett unikt arrangemang för en ärkebiskop.

Att jag gick ur svenska kyrkan för några år sedan beror till stor del på dess centralisering och nationalisering. I Danmark vigs biskoparna i de egna domkyrkorna. Så är det inte i den centraliserade svenska kyrkan. Även om jag inte begär att Uppsalas biskop ska vigas i Lunds domkyrka som "förr i tiden", önskar jag att Lunds biskop vigs i sin egen kyrka, i Nordens äldsta domkyrka.

Dessutom ser jag gärna att Lunds stift åter blir det historiska stiftet från innan 1645. Halland tillhör idag Göteborgs stift. Hallands placering kunde, av praktiska skäl, lika gärna tillhöra Lunds stift. Den historiska kontinuiteten menar jag skulle ha ett värde i något så gammalt och traditionsbundet som en kyrka. Det har ett symbolvärde.

I det centrala kyrkomötet i Uppsala "avgörs gemensamma frågor som exempelvis rör kyrkans interna regelverk (kyrkoordningen), gudstjänstböcker eller vilka psalmer som ska ingå i Svenska kyrkans psalmbok." (Källa: Svenska kyrkans brochyr inför valet 2002 - ungefär samma här). Enligt en undersökning publicerad i Sydsvenskan 1998-06-10 är psalmerna väldigt olika populära i åtminstone Skåne och övriga Sverige.

Idag har vi bara åtta psalmer av N.F.S. Grundtvig i Den Svenska Psalmboken, medan det finns 170 stycken original i danska psalmboken (och ett hundratal till med Grundtvig som översättare). Man kunde överväga att använda många fler.

Här är också en nyhet som illustrerar Svenska kyrkans centraliserade karaktär. Avdelningschefen vid ärkebiskopens kansli uttalade sig i "Hallå Skånskan" 2001-05-29: "De vanliga gudstjänsterna regleras ganska hårt av den kyrkohandbok som kom 1986, vilket betyder att man får uppleva ungefär samma sak oavsett om man besöker en högmässa i Kråkemåla eller Örkelljunga. De tydliga reglerna finns just för att man ska känna igen sig var man än är."

Till slut kan det påpekas att Skåne har flesta antal utträden ur Svenska kyrkan (Sydsvenskan, "Svenska kyrkan tappar greppet om skåningarna" 2003-04-15) och att skåningarna gör minst antal besök i kyrkor och andra församlingar (Sydsvenskan, "Skåningarna minst religiösa", 2001-11-29).