Det är trevligt att det dyker upp kritiker till den s k "nationaldagen" (Svenska Flaggans dag) kring den 6 juni varje år. För två år sedan gjorde jag en lista över kritiker då. Jag påbörjar en ny lista nu.
I Sydsvenskan finns 2008-06-05 en artikel "Statsvetare: 'Avskaffa nationaldagen!'". Det är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som vill avskaffa nationaldagen. Det är positivt. Det som är mer synd är att de som uttalar sig i artikeln inte ser kärnan i problemet. Marie är istället orolig för att extrema nationella rörelser utnyttjar den. Det är ett argument som många "vanliga" människor avskyr att höra.
Istället är problemet framför allt att vi har vår identitet och gemenskap i de sammanhang där vi träffar eller kan träffa på varandra eller när vi lever i samma område och utnyttjar samma resurser. Det är alltså regionerna och stadskluster som kunde ha samhörighetsevenemang och/eller -symboler. Det är de områden i vilka man utan att anstränga sig kan bege sig till delarna inom en dag: t ex Skåne och Öresundsregionen.
Nationalstaterna har inget med dessa verkliga gemenskaphetsområden att göra; de är istället historiska rester av expansionistiska strävanden från äldre tider. Just Sverige är ett särskilt extremt exempel eftersom inget annat av EU:s 27 medlemsstater har ens i närheten så stora avstånd inom sig och Sverige är på så sätt en ovanligt onaturlig "region".
1 kommentar:
En absolut nödvändighet är att avskaffa kungahuset för att kunna uppnå verkligt regionalt självbestämmande av gränsöverskridande art.(Kan rekommendera filmen ”Desire´” om den härskande/sittande dynastins urmoder). Regionationalism att frammanas för att få igång en fungernade multiregionalism i Sydskandinavien. Avskaffa tramset med nationaldagsfirande på en namnsdag som idag. Lycka till med ”Republikens Dag”!
GO
Skicka en kommentar