lördag, mars 15, 2008

Minnet av Roskildefreden gav Skånelandsdebatt

Jag ska skriva om något som gått denna blogg förbi, eftersom jag var upptagen med annat under en lång period. Så här kommer en sammanfattning av de senaste tre månaderna i media.

Roskildefreden slöts den 27 februari 1658 (Høje Taastrups kyrka på bilden, i byn där Roskildefreden framförhandlades). Den har uppmärksammats i Skåne och i Danmark under 2008, 350 år efteråt. Intressant nog har minnet inte bara lett till en historisk återblick, utan också lett till att historia och identitet i Skåneland kommit i blickfånget igen. Det har skett på flera vis. Det berättas här, efter datum.

2007-11-22 öppnar Malmö sitt webbforum för en diskussion med temat "Hur tycker du Stortorget ska utformas och användas?" Det är en öppen frågeställning. Mycket snart finns där dock åtskilliga inlägg som handlar om att ta bort statyn över Karl X Gustav. På julafton rapporterar Sydsvenskan under rubriken "Ut med kungen" om alla bland "hundratals debattinlägg" som skrivit i webbforumet och vill avlägsna Karl X Gustav från Stortorget:

Med rubriker som ”Bort med kungen!”, ”Bort med varbölden!”, ”Ta bort gubben till häst!”, ”Skamlig kungastaty” vill många att statyn av Karl X Gustav tas bort. Några hänvisar till den död och förödelse som följde i krigarkungens spår, inte minst i Skåne. En debattör menar att kungen borde ersättas med en staty av Jörgen Kock, borgmästaren som anlade torget och lät bygga Rådhuset.

2007-12-22. Søren Krarup, folketingsmedlem för Dansk Folkeparti, säger i en intervju till nyhedsbyrån Ritzau att han hoppas att Skåne, Halland och Blekinge åter kan bli en del av Danmark, på samma sätt som Sydslevig skulle kunna bli. Krarup talar i artikeln bl a om tvångsförsvenskningen av skåningarna med hjälp av "ohyggliga terrormetoder".

Krarups uttalanden hamnar överallt i svensk press, från SVT Text till Dagens nyheter och t o m (i bantad version) till Sydsvenskan. Det blir startskottet för en utbredd debatt och ett antal webbomröstningar. En av de tre skånska tidningar som håller omröstning är Helsingborgs dagblad där webbläsarna får svara på frågan "Vilket land skulle du helst vilja tillhöra?" 48.3 % svarar "Danmark", 40.3 % svarar "Sverige" och 9.5 % svarar "Inget av dem" (1.9 % svarar "Vet inte"). Omröstningen startar 2007-12-22 och upphör strax efter 2008-01-01 då 1943 läsare har angivit rösterna enligt ovan.

Kanske ännu mer slående är debatterna i två "trådar" (här och här) på Helsingborgs dagblads webbplats där många olika personer diskuterar om Skåne ska tillhöra Sverige eller Danmark. De som föredrar Danmark dominerar ganska stort.

Den andra skånska tidningen är - två månader senare - Kristianstadsbladet 2008-02-26. Frågan är "Vad skulle du helst vilja vara - svensk eller dansk?" Bara några få hundra röstar och ca 55 % svarar "svensk" och 45 % svarar "dansk". Den tredje är Norra Skåne (2008-02-27) där resultatet blir ungefär detsamma med ungefär lika många (eller få) röstande.

De stora omröstningarna på Expressen.se/KvP.se (omröstning uppdelad efter om man påstod sig vara skåning eller inte), Aftonbladet.se och på Svenska dagbladets webbsajt är ganska jämna 50-50 där alla svenskar röstar om Skåne fortsatt ska vara svenskt. I dessa tidningar är antalet röstande många gånger fler (ca 20 000, 100 000 och 10 000 röstande resp). På Politiken.dk vill 63 % att Skåne ska vara en del av Danmark, medan 31 % svarar "nej" (ca 10 000 röstande).

2008-02-26 publiceras den första tunga akademiska kritiken mot skåneländsk historieskrivning. Det hela liknar debatten efter tv-serien Snapphanar med dokumentär ett år tidigare. Akademikerna agerar på så sätt på nytt. Denna första artikel är skriven i Sydsvenskan av Fredrik Persson, doktorand i historia på Lunds universitet. Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, fyller på med en understreckare i Svenska Dagbladet 2008-02-26.

Dick Harrison, professor i historia, är också med i debatten på Sveriges Radio 2008-02-26, dock med ett delvis annorlunda budskap i och med att han menar att etnisk resning ägde rum i Skåne. Historikern Gunnar Ståhl uttalar sig i Kristianstadsbladet 2008-02-28. Gemensamt för alla ovannämnda är att man menar att övergången från Danmark till Sverige inte var ett så stort problem för befolkningen i Skåneland på 1600-talet.

Även en del tidningskrönikörer uttalar sig om Skåne. Daniel Rydén skriver en kontrafaktisk text om Skåne fortsatt hade varit danskt. Han raljerar då över att vi hade avskytt Köpenhamn istället för Stockholm (mycket tveksamt med tanke på avståndet). Claes Fürstenberg, Malmös ständige Malmökolumnist försvarar Karl X-statyn, om än på ett skämtsamt sätt. Det leder i sig till en upprörd debatt i Sydsvenskans forum, med två sidor av saken representerade.

Bland de som funderat på 350-årsminnet brukar det heta att vi ska "uppmärksamma" eller "markera" det, men inte "fira" det. Inte så förvånande är det en del övertramp på det området. Det börjar med underrubriken "2008 ska Karl X Gustavs fredsavtal i Roskilde firas" i Punkt SE 2007-12-21. Och "350 år sedan Skåne blev svenskt - nästa år blir det fest". Konstigt nog framkommer det sedan i brödtexten att någon menar att just de uttrycken är olämpliga.

På webbsajten roskildefreden.dk står det i den svenska versionen: "350-årsminnet av Roskildefreden kommer att uppmärksammas i hela regionen." Länge stod det i den danska texten: "Initiativet til fejringen af 350-året for Roskildefreden er taget af..." I Sverige uppmärksammar man; i Danmark firar man? Senare blev den danska texten rättad till "markeringen" istället för "fejringen".

Debatten om historia och identitet har de senaste tre månaderna alltså blossat upp i och med minnet av Roskildefreden. Undertecknad har nog aldrig sett så mycket intresse och aktitivet kring de här frågorna. Många skåningar tycks kritiska, kanske t o m förbaskade, över den nuvarande situationen där Skåne kulturellt och politiskt bara är en landsända i ett centralistiskt Sverige. Man kan tycka att det är utmärkt att de här frågorna diskuteras om man vill ha en förändring.

24 kommentarer:

Nicklas Kullenberg sa...

Hej Malte!

Bra att du har uppmärksammat detta skånelänska dilemma. Jag håller fullständigt med dig och jag kräver att detta dilemma även uppmärksammas av vår politiker.

Det är trotts allt ca: hälften av skånes befolkning som inte känner sig som så kallat "riktiga svenskar". Att sverige inte erkänner skåneland och dess språk samt kultur är en bidragande faktor. Tillhör vi sverige är skåneland en region i sverige och bör bli behandlat där efter. Ett erkännande från centralmakten vore inte fel. Får vi inte ett erkännane varför ska vi då tillhöra nationen sverige? Jag har svårt att tänka mig att det är endast jag som känner så här och om det finns fler så borde vi organisera oss politiskt. Kanske inte så lätt men vi borde!

Ulf P sa...

Du pegar po viktia ting Nicklas å såmm ja delar å e viktia spörrsmål fårr itt fritt Skåne, narr ente bårra Stockholm eudan å jöra nått fårr de skånska udan åsså modarbedar allt skånnskt å de unner 2000-taled...

Menn va jällår di politiske partiårna finns harr ju redan rena skånnska partiår, Skånepartiet å fårr regijonen SSP å de finns åsså Skånefederalistårna.

Malte e ju mä i di svennske Centerpartied såmm ju i snakket vill ha mer å en decentralisering menn såmm nåkk bårra varrkar å jälla Mauds Norrland, sitt frå voss i Skåne, nått såmm Malte åsså vatt nö ti å udtrykka sin besvigelse fårr.

Så itt Skåne udan svennsk inblanning e nåkk nö ti å ble resultaded narr vi ser Svarrjes å Stockholms agerande...

Pelle sa...

Jag hade nog röstat på Skånefederalisterna i regionvalet om jag vetat om att de fanns i
valet 2006.jag har kollat deras hemsida och tycker de verkar vettiga.Har för mig att jag vetat om dem tidigare men inför valet 2006 hade jag glömt dem.
Problemet är att inte många får reda på att man kan rösta på dem.

Pelle sa...

En förutsättning för att jag ska rösta på Skånefederalisterna nästa
val är dock att Skåne även får självbestämmande över hela invandringspolitiken med deras förslag.Speciellt som man nu från Stockholm ev.vill tvinga kommuner att ta emot flyktingar.

Malte Lewan Neelsen sa...

Vad jag vet så existerar inte Skånefederalisterna längre. Sidan är bara ett minne av ett tidigare parti. Om jag har fel och de fortfarande har en fungerande styrelse som håller möten, så är en eventuell företrädare välkommen att korrigera mig här.

För övrigt - för att vara tydlig - är/var en av deras sju punkter så här (formulerad av mig när jag var aktiv där):

"Mångkultur ska främjas - Mångkultur i alla former är tillgångar som ska stödjas och nyttjas. Det gäller regionala vardagskulturer i Sverige, det gäller europeiska kulturer och det gäller kulturer från övriga delar av världen."

Ulf P sa...

Maltes arrlihed e bra å ja Pelle, du å ja tykkår nåkk ti del liadannt i ditta spörrsmål, se skanelandsbloggen.blogspot.com

Søren sa...

Svenska Historikermötet sidst i april i Lund vil Skåne være temaet i hvert fald en lille halv snes sessioner. Sanders og Persson har anmeldt fem sessioner. Sidstnævnte vil bl.a. redegøre for begrebet "regionationalism" (!?!), til at beskrive "Skånsk idenitetsskapande historieproduktion och regionationalism 1860-2000".
Der bliver næppe præsenteret noget på de fem sessioner, som ikke er læst eller hørt før. Mest interessant ser sessionen "Roskildefreden 350 år. Kyrkans övergång från Danmark till Sverige" med Stig Alenæs. Her vil der blive præsenteret "...outgiven samling latinska brev från och till skånska kyrkoherdar 1659-1680."

Ulf P sa...

Ja delar din åsigt Sören, att di harr fårrsvennskade ellår åpplännska Harald Gustafsson-wannabeena, e "Putinistår", kvasi-hisstorikårr såmm ente ser ti fakkta å såmm mann ente e nö ti å fässta nånn vikkt ve. Di gårr ju po i Lunds universiteds tradition, itt Lunds universited såmm ju skabades fårr fårrsvenskningen,
så de e ju vänntat att di har myten såmm ledstjarrna, de e di ju nö ti.

Søren sa...

Du bevæger dig her ind på en interessant problemstilling, Ulf.
Det er lidt påfaldende at nogle de argeste modstandere af Fabricius' historieskrivning (det er den som de hele tiden henviser til) ikke er skåninger; Gustafsson, Fredrik Persson, Ullgren, Sanders. Mens at mest lødige historikere som vil optræde på historiedagene - og i et eller andet omfang også er tilknyttet Centrum for Danmarksstudier - er Stig Alenæs og Stefan Persson som mig bekendt begge er skåninger. Sidstnævnte optrådte som friskytte-forsvarer i dokumentaren, som bragtes i forbindelse med Snaphaneserien på TV.
Bemærk at i hvert fald tre de fire først nævnte også optrådte i Snaphaneserie-debatten i 2006-07 - se mediedrevet mot skånsk historieskrivning. Berggrens og Rystads baggrund kender jeg ikke, så jeg ved ikke om min tese om at folk ikke kan frigøre sig fra deres nationale baggrund i deres syn på skånsk historie i 1600-tallet helt holder stik. Men det er da lidt påfaldende at de "forskere", der er gået i medierne med deres "forskning" (som undertiden mere har karakter af et slags korstog mod skånsk identitet) i forbindelse med den seneste debat i anledning af Roskildefreden, ikke selv er skåninger. Det er næsten som om folks positionering er den samme som under Skånske Krig, med Sanders som en moderne Andreas Stobæus.
Denne skånsk-svenske skillelinje fandtes også under de historiedagene i '96, beskrevet i denne artikel fra Scanung: Skånsk identitet og europeisk regionalism. Johan og jeg har dog nok tolket Gustafsson lidt forkert, for vi er kommet til at beskrive ham som en slags regionalist ;-)

Søren sa...

Fredrik Perssons definition af "regionationalism" fra Fyra sekler av flexibilitet – skånska eliters nyttjande av periferins historiska dubbelhet irelation till centralmakten (2005):
"Jag finner det därför intressantatt lansera begreppet regionationalism, vilket i sin högst tentativa form ska förstås som: Konstruerandet av en föreställd enhet och gemenskap genom ett politiskt användande avhistorien, avsett att resa argument för regionalt självstyre inom ramen för, och på bekostnad av, en existerande nationalstat."

Ulf P sa...

Såmm sagt, den harr åpplännske Harald Gustafsson å hanns wannabees po Lunds universited e ente så möed å bry sajj åmm då di e nö ti å se väkk frå 1600-tals-fakkta å ägna sajj åd kvasi-historja, allt i fårrsvenskningens tjännst.

Ulf P sa...

De du skrev Sören i Weekendavisen 8-14 juli 2005, e huet po spigen, darr du ti skillnad frå kvasihistorikårrna i Lund tar framm fakkta unnår 1600-taleds Skåne. Malte återpubblicerar dissa viktia fakkta, (å visst e de harrlitt mä historrisska fakkta å ente tro) såmm du to åpp å pega po harr po denne bloggen ju denn 28 feb.-08.

Anonym sa...

Regio-nationalism är en nödvändighet som en bärande faktor för nation av denna art och slutsatsen har redan tidigare formulerats och låter som en paradox: ”Nationen, när den uppstår, fastlägger själv markeringarna, som den bestämmer. Men formuleringen träffar verkligheten”. Vidare låter det såhär: ”Klart definierade och genom utbildning sanktionerade bildar enhetliga kuturer den enda arten av enhet, med vilka människor beredvilligt identifierar sig. Det må förbli öppet, om nationens uppstående bara på detta viset träffande kan förklaras; den däri blandade funktionen för emaniciperade och första rätt för demokratiskt organiserade samhällen är emellertid obetvistbar”.

Anonym sa...

Till Nicklas och Ulf P.
Tanken med en politisk dimension var uppe för ca 15 år sedan men annat viktigt kom emellan såsom UNPO, FUEN, etc. Skånepartiets liksom Skånefederalisternas partiprogram erbjuder en alltför ofullständig lösning och har ej heller lyckats att manifestera sig fullt ut. Ett väl genomtänkt program för ett Regionsparti inom ramen för gränsöverskridande s.k. multregionalism eftersträvande en paneuropeisk utbredning har med rätt timing stora utsikter att lyckas.
Sydöstskåning

Søren sa...

Til "Anonym":
Jeg forstår ikke din brug af "regio-nationalism". Hvori ser du forskellen på "regio-nationalism" og regionalisme?

Johan W sa...

Tack Malte för dina fina analys av läget. Som hemvändande efter många år i uppsvensk exil är det tydligt att det är "more of the same but different" på många sätt.

Speciellt paneldebatten i samband med "Freden i roskildedagana" på Kulturen härförleden gjorde mig fullständigt rasande.

Vilket koncentrerat skitsnack. Två 08-lundaprofessorer; en nyttig idiot, dansk, men dock avlönad av försvenskningsuniversitetet och en inhyrd arkivarie från København.

Den senare var den enda som sa något vettigt nämligen att skåningarna själva skulle få komma till tals... var var skåningarna? Om de fick komma till tals överhuvudtaget så satt de i publiken. Det har skrivits hyllmeter från skånska historiker men ingen av dessa var tillfrågade. Fullkomligt snedvridet!

Lundakademierna på podiet kan aldrig få mig till att tro att de de bedriver är neutral forskning. För det har de noll trovärdighet.

Anonym sa...

Till Sören,
Regionalism i svensk tappning är vad man har i Skåne idag som ett experimentellt styrkoncept inom ramen för en centraliserad stats administration. En bestående och mer självständigt funktionerande sydskandinavisk region kräver ett återupprättande av ett nationsbegrepp. Ämnet är för omfattande att elaborera om här. Nycklar till det hela står att hitta i en bok sammanställd och koordinerad av dig,”Skåneland i förändring”.

Søren sa...

Til Anonym:
Det ved jeg godt. Men eftersom at du nu har brugt henholdsvis regionalisme og "regio-nationalism" i to seperate indlæg, kan du vel forklare hvad forskellen (olikheten) er i din opfattelse?

Anonym sa...

Till S.M.
Egentligen bör jag ge tusan i att polemisera med dig om Sk., eftersom jag ej tror på dess återförening med Dk. Överhuvudtaget ”to get the best out of an argument is to avoid it”!

Søren sa...

Til Anonym:
Jeg stillede ikke spørgsmålet for at polemisere. Hvis det blev opfattet sådan, så beklager jeg. Da jeg første gang nævnte begrebet "regionationalism" i denne debat, var det faktisk fordi jeg oprigtigt undrede mig over begrebet, som det forekom mig var opfundet til lejligheden. Jeg kender ikke det begreb fra andre sammenhænge. Hvorfor dækker "regionalism" eller "nationalism" ikke det fænomen, som Persson ønsker at undersøge? Det kan vel kun være fordi der er en substantiel forskel mellem "regionalism, "regionationalism" og "nationalism". Der er en substantiel forskel mellem "regionalism", og "nationalism", idet vægtningen af selvstændighed for en given nation (efter min mening) er den væsentligste forskel. Se evt. også Maltes definition Regionalism är inte nationalism.
Den artikel du citerede fra - "Europas kulturregioner" af den kendte Skånelandsdebattør Gustaf Östergren - bruger intetsteds begrebet "regionationalism". Det er muligt, at et sådant begreb i virkeligheden er mere dækkende for nogle af de dybsindige betragtninger, som drøftes i artiklen, end begrebet "regionalism". Det er i så fald en seriøs diskussion værd.
Men jeg tror ikke, at det var Fredrik Perssons formål at nuancere diskussionen om nationernes placering i et kulturregionernes Europa ved at lancere et nyt begreb.

Ulf P sa...

Du e ente nö ti å be åmm ursäggt Sören ti den anonyme tösen fårr en sånn arroganns honn visar åpp, narr honn ente ens tar en debbatt fårr att du e dansk. Honn beter ju sajj såmm en a di darr fjöreda 08:årrna.

Ored sydöstskåning jilla ja darremod frå nånn anonym. Ellers hör mann allti att ja kåmmår frå denn byn, Österlen ellår Färs. Sydöstskåning marrkerar skånsk sammhörihed.

Itt annad regijonalt parti såmm skulle lykkas bettår? Vimm ved?

Anonym sa...

En politisk dimension är vad som behövs för att få till stånd en gränsöverskridande region i Sydskandinavien. Ett väl genomtänkt regionspartiprogram där vi tar lärdom av partiprogrammen för bl.a. Glistrups parti, Sk.-partiet, Sk.-federalisterna, Sk.Väl om inte annat så för att undvika fallgroparna.
Sydöstskåning

Anonym sa...

Skrivelserna om nationalism, regionationalism och regionalism ger vid handen att F.P. mot slutet av vad han säger har blivit påverkad av avsnittet ”Europas kulturregioner” i boken ”Skåneland i förändring”. F.P. träffar huvudet på spiken då han myntar uttrycket regionationalism för det är det som vill till. Han går så långt han vågar för att kunna bli kvar vid universitetet. Vi är på god väg mot ett friare Skåneland. Hur det ska gå till är inbakat i vad som ovan åsyftas.
Eureka

Søren sa...

Jeg kom i tanke om en anden artikel af Fredrik Persson i mine gemmer, hvor han faktisk også definerer "regionationalism". Det drejer sig om "Den farliga halvön" i Scandia 2:2004. Artiklen forsøger at analysere "Användandet av historia i dagens skånska
regionalism" med udgangspunkt i henholdsvis Stiftelsen Skånsk Framtid og Region Skåne. Der er omtrent et halvt hundrede
referencer til Stiftelsen Skånsk Framtids hjemmeside, men ingen referencer til Gustaf Östergrens artikel, hvorfor jeg absolut ikke tror, at den artikel har spillet nogen rolle for Fredrik Perssons opfinden af "regionationalism". Det er også en misforståelse at tro at Persson bruger begrebet i konstruktivt ærinde, som "anonym" bliver ved med at hævde. Følgende er nemlig hvad han skriver i slutningen af artiklen: "Min avoghet inför den skånska regionalismens retorik är inte ett
ställningstagande för nationalismen. Det er de gemensamma dragen som avskräcker. Att man finner näring i nationalismen är inte förvånande. Det er ett projekt vars mobiliserande förmåga och världomspännade segertåg saknar modernt motstycke. Det är en en kraft som i avkoloniseringens skepnad har verkat frigörande. Men som
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Frantz_Fanon">Frantz Fanon
har påpekat rör det sig om en kraft som aldrig kan erbjuda mer än delsegrar. För nationalismen är även den kraft som sänt miljoner människor till en säker död på slagfälten. Det er den kraft som reser förödande murar och legitimerar exkluderandet av de andra som ändå lyckas passera.
Nationalismens tydligt satta avtryck i den skånska regionala historieskrivningen kan också få begreppsliga konsekvenser. Man
måste fråga sig om de åtskilda begreppen nationalism och regionalism utgör den mest fruktbara grunden för det fortsatta arbetet med dylika problemformuleringar. Jag finner det därför intressant att lansera begreppet regionationalism,
vilket i sin högst tentative form ska förstås som: Konstruerandet av en föreställd enhet och gemenskap genom ett politisk användande av historien, avsett att resa argument för regionalt självstyre inom ramen för, och på bekostnad av, en existerande nationalstat."

Fredrik Perssons artikel betragter jeg ikke som et stykke forskningsarbejde, men som et svensk partsindlæg mod Skånelandsbevægelsen (men fra et venstreorienteret udgangspunkt vel at mærke - Persson er ingen Sverigedemokrat). Lanceringen
af "regionationalism" mener jeg er et forsøg på at kompromittere Stiftelsen Skånsk Framtid og Region Skåne i særdeleshed og
Skånelandsbevægelsen igennem tiderne i almindelighed ved at lave et billigt associationstrick.