Dagens stora nyhet var debattartikeln "Alliansen och mp ense om ändrad grundlag" (DN Debatt, 2008-05-22). Den är skriven av partiernas respektive ledamöter av grundlagsutredningen. Och jag får nästan dåligt samvete.
Dåligt samvete för att jag varit så kritisk mot att centern inte gör något för federalism och decentralism. Man fick ha is i magen, men nu kom förslaget. De har snackat ihop sig inom alliansen plus miljöpartiet. Författningsdomtol debatteras mest på bloggarna (och i Sydsvenskan). Det är ett gott förslag. Det är dock inte det viktigaste. Överhuvudtaget är samtliga tolv förslag i artikeln bra; de borde kunna antas rätt av. Även diskussionen i sig är positiv. Punkt 3 bland förslagen lyder så här:
"3. Stärk det lokala självstyret i grundlagen
Vi vill öka maktdelningen i det offentliga Sverige genom ett starkare skydd för det lokala självstyret i vår grundlag. Genom att vår kommunala självstyrelse förses med en närhetsprincip och proportionalitetsprincip stärks möjligheten att pröva om lagstiftning strider mot grundlagens skydd för det lokala självstyret. Det blir ett värn mot ökad centralisering och förbättrar förutsättningarna för den lokala demokratin.
Artikelförfattarna talar både som "det lokala självstyret"/"lokala demokratin" och vår "kommunala självstyrelse". Så ingår då regioner i det? Det är jättesvårt att veta. Ibland står lokal språkligt i motsatsförhållande till regional, men jag skulle vilja säga att oftast ingår det regionala i termen lokal i svensk politik.
Beträffande uttrycket "kommunala självstyrelse" så står det om följande om "kommun" i NE: "Kommunbegreppet är inte rättsligt enhetligt." Det står i NE att det ibland inkluderar landsting ibland inte, även i lagtexter. Så vi vet inte vad punkt 3 i debattartikeln egentligen säger.
Man kan tolka det öppet, och inte exkludera regionerna. Med tanke på moderaternas syn på regioner är det kanske inte den tolkning som ligger närmast till hands. Å andra sidan är detta en kompromissprodukt och kanske just därför exkluderas inte obetingat regionerna. Vem vet? I vilket fall är det klantigt formulerat eftersom man inte ens vet om det är en avsiktligt öppen formulering eller inte.
Uttrycken "starkare skydd för det lokala självstyret i vår grundlag" är inte så kraftigt. Kommunerna och deras beskattningsrätt nämns ju redan i grundlagen. Så vad blir nytt? Blir det en finputsning? Ett förtydligande? Det viktigaste här är nog att närhetsprincip och en proportionalitetsprincip införs som kan prövas mot grundlagen. Det säger fortfarande inte om det är tydliga, omfattande befogenheter som det "lokala självstyret" ska ha.
Ordet federalism nämns inte i artikeln. Det är inte så konstigt i och med att bara centern ser det som en modell för Sverige. Däremot måste centern hålla den debatten levande internt och försöka övertyga väljare och andra partier om fördelarna med federalism i grundlagen trots att det troligen inte kommer med denna gång.
Punkt 8 påverkar också förutsättningarna väsentligt för en lokal demokrati. Argumentationen är genomtänkt när man anser det var en fördel med "ökad uppmärksamhet för viktiga kommunpolitiska avgöranden":
"8. Gå åter till skilda valdagar
Erfarenheterna av att övergå från tre- till fyraåriga mandatperioder är mycket positiva. Samtidigt blir den formella kontakten mellan väljare och valda alltför sporadisk när det dröjer fyra år mellan de allmänna valen. Partierna aktiveras och demokratin motioneras med skilda valdagar mellan riksdagsval och lokalval som också ger en ökad uppmärksamhet för viktiga kommunpolitiska avgöranden. Den gemensamma valdagen bör avskaffas och tidpunkten för riksdagsval skiljas från tidpunkten för kommun- och landstingsval."
Till sist är följande bra både för den levande lokala demokratin och som en vitalisering av den representativa demokratin i sig:
"11. Stärkta och skärpta inslag av folkomröstningar i den lokala demokratin
Möjligheten till lokala folkinitiativ skärps genom att spärrgränsen för antalet kommuninvånare som kan genomdriva krav på rådgivande folkomröstning höjs till 10 procent samtidigt som kommunfullmäktiges veto avskaffas. Samtidigt uppställs krav på att folkomröstningen ställer en fråga inom ramen för den kommunala kompetensen och att formen för giltiga namnunderskrifter skärps. Detta både skärper och stärker inslaget av direktdemokrati inom ramen för vår representativa demokrati."
De nuvarande reglerna där invånarna kan samla namnunderskrifter för ett förslag om folkomröstning, men där kommunfullmäktige kan säga nej, har fungerat skrattretande dåligt. Rent statistiskt har kommunfullmäktige sagt nej i i alla fall över 50 fall och bara sagt ja någon enstaka gång. Nu ber man om att rätta till detta. Jag hoppas det är ett steg på vägen mot samma regel på riksplanet.
Förbättrade möjligheter till personval och kommunala nyval är andra positiva punkter i debattartikeln.
Artikeln är bara en utgångspunkt för samtal med framför allt socialdemokraterna. I svensk tradition kommer författningsändringen bara att ske om oppositionen är ense om förslagen. Så hälften faller väl bort och de flesta punkter som blir kvar förändras nog på något sätt. Men det är absolut ändå bra; det är så här det måste börja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar