fredag, februari 09, 2007

Stockholmare på kurs i göingska

Jag beskriver några kvällskurser på skånska idag i mitt bidrag "Skånska igår, idag och imorgon" i Föreningen Skånelands Framtids jubileumsbok Skåneland i förändring (2003, s 51). Jag berättar om en kurs i Ängelholm, en i Sjöbo och en i Broby i Göinge. "Börjar man leta kan man kanske finna ännu fler kvällskurser eller studiecirklar i Skåne. Och i Halland och Blekinge finns säkert också en del."

I tidningen Norra Skåne kan man läsa i en artikel "Göingska pau rikti't" om en kurs i Östanå ca 8 km söder om Osby. Bertil Strömberg håller kursen om den göingska dialekten. Det var också Strömberg som höll i Broby-kursen som jag skev om i boken ovan.

Det är en hel del intressant i artikeln: "Samtliga deltagare är väl bekanta med den göingska dialekten, men det tar inte lång stund innan diskussionerna om dialektskillnaderna mellan Lönsboda, Glimåkra och Broby kommer i gång. [...] Var är då göingedikalekten som mest genuin? – Det är nog i Hunshult utanför Lönsboda, konstaterar Karl-Lennart Svensson. Där finns det väl några kvar som pratar riktig göingska. Att Lönsboda är något av ett epicentrum för göingedialektens utbredning enas gruppen om."

Det står också: "Förra året lyckades en inflyttad stockholmare ta sig in på kursen. – Och han var riktigt duktig, berättar flera vid bordet."

Det är mycket positivt när inflyttade vill lära av den regionala kulturen. Det är en nyfiken och öppen inställning. Det är lite samma fenomen som när nederländare kommer från de stora städerna i väster (Randstat) till den nederländska regionen Brabant i söder och tar till sig det lokala nästan överdrivet. En översatt artikel är från NRC Handelsblad 1998-09-05.

1 kommentar:

Jens Persson sa...

Jag läste igenom artikeln "Göingska pau rikti't" och fann att göingska (G) uppenbarligen har många ord som liknar jämtska (J):

G: mostra
'sätta fart på en häst'
   J: mostres
   'morska upp sig, fatta humör'

G: förföda
'sticka på ny strumpfot'
   J: farfått
   'strumpfot'

G: sönakwinna
'svärdotter'
   J: sanahåstru
   'svärdotter'
(NB: Jag tror mig veta att jämtska också har sanakånå — dvs "sonkona" — men hittar inte ordet i min källa.)

G: pude
'kudde'
   J: puut
   'kudde, nåldyna'

G: chansera
'bli sämre och fulare'
   J: sjangsér
   'förfalla, försämras, vissna'

G: drössig
'långsam'
   J: drösn
   'slö, senfärdig'

Övriga ord och uttryck i artikeln hittar jag inga liknande former för i jämtskan.

Källa: Orlboka - Ordbok över jamskan (2001), Bo Oscarsson