torsdag, maj 08, 2008

Världens Historia om etnisk rensning

Världens Historia, är en tidning på Bonniers Publications som kommer ut var tredje vecka. I nummer 4 - 2008 (kom i slutet av februari) skrev man om etisk rensning i Skåneland:

"Sverige låg bakom etnisk rensning"

Med förbud, förtryck och avrättningar försökte svenska staten att göra den danska befolkningen i Skåne, Halland och Blekinge till svenskar.

Kort tid efter undertecknandet av freden i Roskilde i februari 1658 började den svenska armén på ett brutalt sätt att bekämpa danskt motstånd i de erövrade områdena. Invånarna i Skåne, Halland och Blekinge hade varit danskar i ungefär 700 år och i tre år förde därför danska upprorsmän, de så kallade snapphanarna, gerillakrig mot de svenska ockupationsstyrkorna. Snapphanarna var fredlösa och bekämpades med alla medel. De upprorsmän som togs till fånga torterades innan de avrättades, styckades och sattes på hjul och stegel till skräck och varnagel för andra. Alla som hjälpte - eller misstänktes hjälpa - snapphanarna fick sina gårdar nedbrända och riskerade dödsstraff. Under tre år utövade de svenska erövrarna i praktiken en terrorregim mot civilbefolkningen i de erövrade landskapen.

När upproret hade krossats år 1661 införde den svenska staten en kultur- och språkpolitik som systematiskt skulle göra de nya undersåtarna till svenskar. Danska präster och ämbetsmän ersattes med svenska, böcker på danska förbjöds och danska statyer och inskriptioner förstördes eller ändrades. Försvenskningen var så effektiv att svenska skolböcker först på 1990-talet började skildra de tre landskapens danska historia och deras mörka förflutna."


Frågan om etnisk rensning eller inte i Skåne på 1600-talet är för mig helt ointressant för politiken idag. Det var väldigt länge sedan. Men som historia och historieberättande idag är det intressant. Vi skrev om detta på FSF:s webbplats för några år sedan i artikeln "Om revanschism". På så sätt är det hoppfullt när Världens Historia som ovan nu kan berätta om ett, på många sätt, fruktansvärt 1600-tal i våra bygder.

Inga kommentarer: